De flesta känner till konceptet privat sfär: mitt utrymme och ditt utrymme. Var och en brukar hålla sig inom sitt och om någon kliver över gränsen och kommer för nära inpå, backar man ofta instinktivt.
Igår träffade jag ett undantag från den oskrivna regeln.
Någon jag aldrig träffat tidigare ställde sig nära, väldigt nära, för nära, och började prata mig rätt i ansiktet. Jag hakade på samtalet, men backade instinktivt ett steg, han följde efter, jag backade osv. tills jag insåg att det inte var någon idé och gav upp. Som tur var behövdes jag efter en liten stund på annat håll, så jag kunde slingra mig ur det trängda läget.
Tro nu inte att jag är helt emot närhet, missförstå mig rätt :P Självklart beror ju på vem det är och i vilket sammanhang det inträffar ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar