Om det tycker jag INTE!, säger Alfons bestämt.
Första gången minns jag inte riktigt när det var, men jag traskade på i godan ro. Helt plötsligt. TVÄRNIT!! Vad är det nu då...? Jag tittar bakom mig. Alfons spjärnar emot för glatta livet och tvärvägrar sätta en tass på gallret som jag utan en tanke på gått över och befinner mig nu på andra sidan. Den gången kunde han gå runt, men just galler var definitivt något vi skulle träna på hädanefter, just på grund av hans ovilja - till hans stora förtret.
Jag beväpnade mig med ett lass korvbitar. Mumma, tyckte Alfons. Ända tills han skulle gå över ett utvalt ställe med, ja just det - galler. Han stod som fastvuxen med framtassarna en centimeter från gallret. Jag ställde mig ett steg ut och höll fram en korvbit så att han var tvungen att ta ett kliv framåt för att nå den. Trodde jag ja... Han sträckte på sig löjligt långt, utan att rubba tassarna, och nappade åt sig korven. Skam den som ger sig, tänkte jag och la ut nästa korvbit på gallret. Första så att han kunde nå den. Andra lite längre ut osv. Till slut hade jag lagt ut ett pärlband av korv som han följde och utan att tänka på det stod han med båda framtassarna på gallret! Fast när korven tog slut insåg han var han befann sig och hoppade snabbt "i säkerhet" igen. Men jag var nöjd med det lilla framsteget för den gången :)
Nästa gång hade jag hittat ett galler med väggar på båda sidorna, så det omöjligt gick att ta en annan väg runt. Bara över. Först tänkte han absolut inte sätta tassarna på det där läskiga golvet, men efter lite lock och pock och flera utlagda korvbitar senare lyckades jag med konststycket att få honom att stå med alla tassarna på gallret - och dessutom ta några steg framåt på det också! :D Gången därefter lyckades jag få honom att gå över hela gallret, med lite mutor... :)
Några dagar senare var jag ute med min brukare och jag berättade vad jag och Alfons höll på att träna. "Vi ska se om han går över den här gången" sa jag och gick bestämt mot gallret. Alfons gick över utan att blinka och utan korv! JIPPI!! :D Sedan dess har vi då och då gått där bara för att nöta in att det inte är farligt.
Ikväll tänkte jag ge honom en större utmaning under kvällspromenaden, så vi gick till OKQ8 som har en gallerramp upp till dörren på ena sidan och gallertrappa ner på andra sidan. De som han tidigare gått över var horisontella strax över marken. Jag gick framåt med kopplet hängande som vanligt för att han inte skulle bli spänd och tog ett steg upp på rampen. Alfons tvärnitade direkt. Jag kortade kopplet lite, men stod kvar och lockade utan att dra och tvinga. Efter att han vankat fram och tillbaka lite insåg han att jag inte tänkte gå därifrån, samlade han mod och klev upp - för att strax hoppa ner igen... Jag tog ytterligare ett steg upp och inväntade Alfons som följde efter efter ett tag. En kille kom ut för att hämta in några grejor inför stängning, så jag förklarade att "galler är lääääskigt..." Han lockade, jag berömde och Alfons gick tveksamt hela vägen upp till dörren! :D Fast sen var det snabba steg ner igen till säker mark, men jag är jättestolt och superglad att han kom så långt på första försöket!
Övning ger färdighet! Och vi övar minsann på :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar